Nu har vi äntligen hittat den, en mobil till mamma på 83 år. Det är inte lätt att hantera en sån apparat när minnet börjar svikta. - Jag har varit telefonist på 50-talet, sa mamma så det ska nog gå bra! (kanske är det jag som börjar svikta).

Det hela började med att stadens alla bussar inte stannade där de borde p.g.a trafikarbete, den där dagen då allt hände. Mamma var till stan för att shoppa sig lite kläder, hon tog bussen in, trots att jag erbjöd henne skjuts i vrålåket. Stursk i korken som hon var tyckte hon att hon klarade sig själv. Hon gjorde stan på ett antal timmar utan rullator, kånkande på kassar från diverse butiqer, benen började värka, fötterna svullnade, och ryggen värkte. Att ta bussen hem började bli ett faktum, men var i hela fridens dagar har de tagit vägen! Mamma gick flera kilometer, men alla bussar var som bortblåsta. Då kom en räddande ängel, Örebros egen taxitjänst, han erbjöd morsan skjuts hem, hjälpte henne att bära in de tunga kassarna och önskade en trevligt fortsatt dag!

Hade jag haft en mobiltelefon hade jag kunnat ring dig, säger mamma klandrande.

Efter den här händelsen har hon nu en mobiltelefon som hon sköter med glans, ringer hit och dit och SMS: ar och har stenkul med sina vänner, och hon kan nå mig när hon vill och var hon än är, det känns tryggt både för henne själv och för oss andra. Det är klart att man är rädd att hon ska trycka på fel knappar, kanske ringa på 112, men om de kommer, så bjuder hon säkert in dem på kaffe och bullar och tycker det är trevligt med lite besök.

Tack för att vi har teknikens under!

Telefontips!

En enkel mobiltelefon levererar Doro med 326 modellen. Stora knappar för lätt uppringning. Tydlig display. Denna telefon är lämplig för den som inte vill ha en avancerad telefon

På landet har man inte brevlådan hemma i dörren, posten dimper inte ner på hallgolvet här,  man får snällt knalla och gå till en samlingsplats för diverse brevlådor i olika form och färg. När jag hämtade posten i fredags låg där ett brev till mig som var skrivet med fin skrivstil, man blir så himla nyfiken då. Det är ju oftast att man får brev med E-posten, visst är det roligt, men ett handskrivet känns så äkta på något sätt.

Det är som att öppna födelsedagspaket, ni vet den där känslan som infinner sig av spänning och hopp.

 Gissa om jag blev glad! I kuvertet låg ett brev från vår valpköpare, med ett fotografi av lilla Rosie (Chakinoz Glenda Rose), och hennes äldre kompis Fanny, det är alltid lika underbart att få veta hur hundarna man sålt har det, både som valpar och vuxna. Rosie har funnit sig till rätta och är duktig på många saker. Matte har fått en ny trädgårdsmästare som planterar om lite i rabatterna, men annars är Rosie snäll och rar, tänk vad man kan få med på köpet ibland!  Till hösten blir det valpkurs, men hon har redan lärt sig en massa konster av matte och Fanny.

Nu planerar vi inför höstens valpkull i färgerna ruby och black & tan. Uppgifter kommer senare på vår hemsida.

Fortsatt lycka till säger vi till alla våra valpköpare och vänner.