Jag sitter på golvet bland valparna små

Pluggar och läser, om sjukdomar man kan få.

Vips i min bok en tass kommer in, liten svart som ett björnbär så fin.

Hundöron har man ju hört om förut, mina sidor har inte ens ett slut.

Där kan man se både frans och risp, valparna har gått fram som en visp.

Det kissas och bajsas jag torkar och gnor.

Läser eliminationens vård, det är samma, jag tror.

Valparna sköter ju sitt med ro, annars kommer mamma och städar i bo.

Hjärtsvikt, ödem och trombos i all ära, koncentrationen är låg när valparna är nära.

Vill helst bara klappa och gosa med de små

Aj, det var någon som bet i min tå!

Öppna frakturer är ej att förkasta, med vassa små tänder i huden den fasta.

Så somnar de små så gott i min famn,

 läser då vidare,

 måste ju ro tentan i hamn.