Alla inlägg under december 2009

Av Ann-Marie - 30 december 2009 17:23


Vi började elda i bergslagskaminen redan klockan fem på morgonen, termometern visade på
-23 grader ute. Burr ! Det är knappt man vill släppa ut hundarna, för man vet att snart kommer de en och en och piper för att det gör ont i de frusna tassarna. Lilla Harley har det värst, honom får man springa ut och hämta för han skriker så. Nu är det ju så att han är rumsren, då vill man inte att han ska ”kacka i eget bo”, när det gått så bra för honom. Jag tror aldrig vi haft en så lugn valp förut han är bara för underbar !

Idag har jag varit till mamma och sett till henne, hon har nämligen ramlat tre gånger på två dagar, så nu kontaktade vi distriktssköterskan. Blodtrycket var helt normalt så vi vet inte riktigt varför hon druttlar ikull, men det blir nog en ny vårdplanering, för min lilla mamma behöver ha ständig tillsyn, annars kan hon ju slå ihjäl sig.

Jag dammsög, skurade golvet och diskade undan lite medans mamma sov, sen drack vi kaffe och åt god bullelängd. Det känns inte bra att behöva lämna mamma ensam, men jag måste ju hem och ta hand om mina hundar också. Imorgon är det nyårsafton då ska jag arbeta på Lindhultsgården.

Nu önskar jag er alla,

ETT GOTT NYTT ÅR !

ANNONS
Av Ann-Marie - 26 december 2009 20:49


  


Som mycket liten sov hon i hundkorgen bland varghundarna hon syntes knappt bland alla ben och raggiga pälsar, för hon var så liten. Hon domderade och fostrade dem fast hon var huvudet kortare än vargarna. Med bestämdhet i den pipiga rösten och en blick som fick dem att darra, och ett pekfinger som var lika stort som en tändsticka beordrade hon dem att sitta fint. Hon behärskade hundspråket som hon lärt sig i flocken, en liten ledare 80 cm hög. I skolan sa fröken att hon fostrade sina klasskamrater. När pojkarna bråkade röt hon, –TYST och SITT! Och pekade ner på bänken, det blev alldeles stilla i hela klassen och lektionen kunde fortsätta i lugn och ro.

Hundägande lärare kom ofta och frågade om hur de skulle göra med sina hundar vad gällde både sjukdomar och fostran, det gav vissa bra poäng i betyget.

Nu är hon en vuxen tjej och har flyttat till stan med två av sina hundar som är mycket väluppfostrade, naturligtvis !

–        Jag är så trött på alla kärringar som bara släpper fram sina hundar och säger ojdå.

 Så nu är det uppfostran på högsta nivå av stans hundar. Alla som hädanefter släpper fram sina okända hundar får sig en lektion om hur man möter och hälsar eller inte på varandra. Hundägare som skyller ifrån sig för att hunden skäller, gör utfall och annat oförskämt får sig en tankeställare när de pratat med henne. Rädda hundar och hundägare har tackat henne för sina geniala idéer, hur de ska göra för att stärka sina hundars självförtroende.

Snart har Örebro stad så väluppfostrade hundar att de utan problem kan mötas utan att det blir ett himla liv på både kärringar och hundar!

Gissa vem hon är?

     

ANNONS
Av Ann-Marie - 25 december 2009 10:45


  

Grattis Towa 50 år

Vi har varit vänner sen1964, vi bodde på samma gård Vesta på Öster i Örebro. Det fanns många barn i det området både äldre och yngre, vi hörde till den yngre generationen. Vi var privilegierade, för jag hade en äldre bror då hade man passage till att få vara med på ett hörn i alla lekar. Towa och jag var hästtjejer, vi hängde i Stallet Karsdal, där kunde man hyra sig en kuse för en stund, vi njöt i fulla drag och drömde om en egen häst. På landet fanns också hästar det var fjordingar, vi putsade och ryktade på dem i hopp om att få en ridtur, men det var inte ofta  vi kom så långt för gubben som hade hästarna var inte särskilt road av våra besök.

En gång gick vi till stallet det var cirka två mil dit, det var –30 grader kallt, vi var nog inte klädda för den turen, väl framme var vi förfrusna på både kinder och tår, en snäll tant i stallet skjutsade hem oss i bil, det var tur, men gissa om jag fick skäll av mamma när jag kom hem.

Roligast hade vi nog när vi fick våra första hundar, vi promenerade och gick med dem överallt. Towas Kim var en tricolor collie och min Qita var en keeshound. Vi lekte samtidigt som hundarna var med oss, jag tror de hade minst lika roligt som oss.

Vi var elitgymnaster också tränade flera gånger i veckan, hade uppvisningar på Örebro idrottshus. På vintrarna åkte vi konståkning och tränade för Konståkningsklubben Lotz. Vi snurrade och gjorde hopp av alla de slag, dubbel Salkow, trippel lots, ja ni har väl hört på TV hur det kan låta, skulle nog inte klara hälften av det idag, vet inte ens om jag kan stå på ett par skridskor längre. Larra är Towas lillebror och tillsammans med hans kompis Janne tillbringade vi många lediga stunder i badhuset med simning, lek i barnpoolen och bastubad. Det fanns en kiosk i badhuset där man kunde köpa godis och det var ofta höjdpunkten efter lördagsdoppet. På eftermiddagen körde vi bilbanerace, drack varm choklad och åt Towas mammas supergoda nybakta bullar, vilken underbar tid vi hade tillsammans.

Varje år den 25 december, bytte vi julklappar och Towa fick alltid ett extra paket, för det var ju hennes Födelsedag !

Ja, mycket roligt har vi gjort tillsammans Towa och jag, idag önskar jag henne ett stort Grattis på sin 50-årsdag och hoppas den blir fin och trevlig.

HIPP HIPP    - HURRA- HURRA -HURRA -HURRA !!!!!

Av Ann-Marie - 23 december 2009 15:04

Idag presenterar vi Carros nya julklapp, en Harley med mycket motor och fyra ben ! Vid första ögonblicket fann de varann och har sedan dess en sån där kontakt som bara få har, de är oskiljaktiga. Första koppelpromenaden gick som en dans, det var som de aldrig hade gjort annat än promenarat tillsammans. Harley var lite som Bambi på hal is det hascha och for åt alla håll och kanter i snön. På vissa ställen sjönk han ner så man knappt såg honom, men det stack upp en svart liten svanstipp och då visste man var han befann sig.

  


Nu önskar vi alla en riktigt

GOD JUL

Av Ann-Marie - 22 december 2009 09:40


  

Vi fick låna en liten ängel

 

Han strök sin lilla svarta nos mot min kind, ett bevis på sin stora kärlek

Vi hade kämpat för livet och trodde vi lyckats…

I några veckor var glädjen så stor

Vår Lilleman över golven for

Med fart och fläkt han skuttade chäckt, tillsammans med sina kompisar.

Hans glädje och charm spred kärlek så varm, alla ville ha honom på sin arm.

En litet lejon han trodde sig vara, men alla visste att det var ingen fara

 han var ju så snäll och kunde morra med ett gnäll,

sen for han iväg med en smäll!

Tack lilla Hollywood Gold för en kort men underbar tid tillsammans med dig.

Du saknas oss men kommer alltid att finnas i våra hjärtan

Vi möts igen


Av Ann-Marie - 21 december 2009 16:10

Äntligen !!! JIPPI!!!! Hurra för mig själv Grattis Ann-Marie !!!

One more time, but this time it´s for real.

Lite stöddig får man väl vara ? Jag har pluggat som en galning för att få bra betyg, praktiserat i hemtjänsten , på vårdboende  och nu senast på USÖ, jah har verkligen kämpat, ni vet i min ålder börjar det att tryta lite med minnet och då är det tufft att läsa och gå i skolan. Att vara praktikant vid 49 års ålder är inte så lätt det heller, ibland har jag faktiskt blivit behandlad som en unge, det kan kännas lite kränkande. Nu är jag undersköterska med specialinriktning på sjukvård, vilket jag också har nytta av i min uppfödning, med mina hundar.

När jag tänker efter så skulle jag nog ha blivit djursjukvårdare, men det är inte försent än, vi får väl se vad som komma skall ...

Tack alla ni som har hjälpt mig att komma hit, speciellt tack till mina underbara döttrar som ställt upp i alla lägen så jag klarade av det här.

Tack Lena, min stora support som berättat och lärt mig så mycket om sjukvård och sjukdomar.

Nu är jag undersköterska ! ! !


  

Av Ann-Marie - 21 december 2009 15:51

I -10 graders kyla vandrade vi tillsammans vid Hjälmarens kant, de blåste ishavsvindar runt öron och svansar på oss alla ! En trogen skara som trotsar väder och vind, vad gör man inte för sina hundar!!!

  


Det gäller att hålla hårt i tomteluvan om man ska vinna!



  

Av Ann-Marie - 20 december 2009 22:45

Cavaliertorpets Ottelina "Lina"                        Chakinoz Highrock Hardy "Felix

 

Årets Julcavalier blev i år två fina kandidater som fick lika många röster var.

Även i år lyckadesLina ta hem sin 2:a seger i tävlingen.

Redan i början av året samlar hon in sina poäng genom noggrann koll på tvåbenta vänner, hon lägger ner öronen så fint och med puppy eye i blicken fångar hon allas beundran, ju mer man klappar henne, ju mer får man klappa, det tar liksom aldrig slut. Lina vet hur man ska fånga ett hjärta med all sin glans.

Lilla Felix är ett charmtroll som ingen kan undgå att se, med sin spektakulära charm och tomtedräkt smälter varenda människa i själen ! 

Det var många fina kandidater som ställde upp denna iskalla vinterdag, men med glögg och pepparkakor  och glada skratt, värmde vi våra frusna kroppar.

Ann-Marie

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22 23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< December 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Chakinoz med Blogkeen
Följ Chakinoz med Bloglovin'

Killarna

   

    

       

Tjejerna

Tjejerna

  

 

   

   

 

         

Valpar

  

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se