Direktlänk till inlägg 9 februari 2010
Så var det dags igen för ett par lååånga andlösa minuter som känns som timmar. Erik Kjellgren en underbart duktig veterinär med många års yrkeserfarenhet ögonlös vår lille Ben. Det var så fint och klart och helt utan anmärkning, phu !!!! -Mamma du kan andas nu igen, sa Carro.
Då är det bara att fortsätta träna till utställning, vi brukar göra det under våra promenader både med störning av skuttande harar, galloperande hästar och ett och annat får som bräker ute på ängarna. Vi mötte till och med en älg häromdagen, men då sviktade matte, vände tvärt om och Ben blev snuvad på sin godis. Nä, några älgar i utställningsringen vill vi inte ha!
När vi ska gå på promenad tycker Harry att det är stenkul, han rycker och sliter i sitt koppel, sen håller han i sig själv fram till första kissestället där han släpper kopplet och allt är frid och fröjd. När nu snön ligger kvar har Audrey och Sussie...
Jag har alltid varit mullig, föddes 5 kilo tung trots att mamma var liten som en tumme och smal som en sticka, men inte fick jag den genen, möjligtvis att man blev kort i rocken. Den ständige bantaren, that`s me! Ju äldre man blir desto svår...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 | 6 |
7 | |||
8 |
9 | 10 |
11 |
12 |
13 |
14 | |||
15 |
16 |
17 |
18 | 19 |
20 | 21 | |||
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
|