Sussi och jag tog en promenad runt byn, det snöade och var så fint väder.  Nu är det trångt på vår lilla väg så det är svårt att värja sig när bilarna kommer bara en massa höga snövallar. Inte hör man bilarna heller när de kommer rullande i snön. Sussi hoppade runt där på vägen och plötsligt kom det en bil farande i hög fart, jag grabbade tag i Sussi och fick upp henne på armen, vet inte vart det hade slutat annars. Vi fortsatte vår färd, mötte inte själ på hela långa vägen, det kändes nästa som om vi var ensamma i hela världen, ja i all fall i Ökna by. Lite utställningsträning varvat med lek går alltid hem, koppelträning behövs inte för Sussi går som ett tåg bredvid mig. Jag hade ju hoppats på att träffa lite folk o hundar som vi kunde ha hälsat på, men som sagt inte en själ. Tills vi plötsligt stod 10 meter från en äääälg!!!!  Mamma mia, tänkte jag, vilket träd ska jag klättra upp i! Men jag hade ju Sussi hängandes i kopplet, jag tittade mig omkring och såg en gammal hölada som jag sakta smög mig fram till och gömde mig i. Vet inte hur länge jag stått där, men tillräckligt för att älgen tappat intresset för oss och lufsat iväg. Det är roligt att mötas men på lagom avstånd. Vägen hem var inte så trevlig för det regnade isdroppar som piskade som nålar i ansiktet på oss. Det var gott att komma hem och få en varm kopp kaffe, och Sussi burrade ner sig med de andra hundarna och somnade sött.

Bild lånad av: hmkron.wordpress.com

 

Lena Lundqvist

9 januari 2011 11:46

Sjunga för älgarna fungerar bra. Det gjorde jag när jag träffade på älgar i skogen, när jag jobbade i Loka Brunn. Dom gick sin väg lugnt och stilla. Gillade nog inte mitt val av sång.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Lördag den 3 maj, var vi i Eslilstuna på Cavalierspecial, domare var Jeannie Montford (Elvenhome).Harry vann avelsgruppen, valp med HP.  I öppenklass hanar blev han 1:a med CK I bästa hane blev han 3:a med Cert. ...

Jag var garanterat beredd på att Audrey skulle dö den där nyårsdagen, så dålig som hon då var. Hon kunde knappt gå, men tog några stapplande steg för att hälsa mig god morgon, sen föll hon i golvet. Jag grät floder och ringde veterinären för att kons...

När vi ska gå på promenad tycker Harry att det är stenkul, han rycker och sliter i sitt koppel, sen håller han i sig själv fram till första kissestället där han släpper kopplet och allt är frid och fröjd. När nu snön ligger kvar har Audrey och Sussie...

   Harry´s valpar !Ett litet axplock från Charmdroppen´s kennel, där det föddes 8 stycken små pigga och glada Harry/Cherry valpar. Det var en fröjd att se så fina och rara valpar.                      ...

    Jag har alltid varit mullig, föddes 5 kilo tung trots att mamma var liten som en tumme och smal som en sticka, men inte fick jag den genen, möjligtvis att man blev kort i rocken. Den ständige bantaren, that`s me! Ju äldre man blir desto svår...